Förnekelse

Att planen flög in i tornen 11/9 kunde jag aldrig riktigt ta till mig.
Det blev på nåt vis för stort och hemskt för att jag skulle kunna fatta det.
Precis så är det nu med..
Jag KAN inte förmå mig att tänka längre än till på måndag och operation.
Det är en knöl i min kropp som skall tas bort och sedan är det bra!
Men så är det ju faktiskt inte.
Jag har en sjukdom som inte är borta på måndag och som måste behandlas.
Men jag förmår mig inte att tänka så.
Jag kan inte se bortom måndag!
Antar att min hjärna bara kan bearbeta en sak i taget nu.
För ca 3 timmar sedan hälldes en mental hink med iskallt vatten över huvudet på mig och jag dog på insidan!
Plötsligt insåg jag att jag har inte en aning om när jag kommer att få se min son igen!
Två veckor var jag inställd på men inser nu att det kan ta hur lång tid som helst!
Det vet jag kanske på måndag?...
Måndag är mitt nya halmstrå...

Skickat från min iPhone