Här är jag:
28
Tjock
Tjatig
Näst yngst
Anser EJ att blod är tjockare än vatten
Beroende av mina nära, godis och, fram till för 5 veckor sedan, nikotin
Gravid i 14.e veckan
Tränar hund
Bor på landet ihop med nedan nämnda samt hund och 2 katt
Sambo med stort penn-troll
En jävel på biltransporter
Tycker om vinter och snö, men bara fram till annandagen
Den jul/födelsedag jag slutar få paket kommer jag lägga mig på golvet och skrika!!!
Gillar att få
Älskar att ge
Har en åsikt om det mesta och känner som få.
torsdag, december 30, 2010
She´s back, the girl behind the....
Okej... nu e man tebax... Fan, jag suger på att blogga asså!
Jag skyller på att det har hänt en massa igen... Ouuu, vilken jetsetare man e! :o)
Nåväl, för att smörja igång dom gamla bloggar fingrarna så har jag stulit, rätt upp å ner!
Tror inte d e nån större fara för hon har själv stulit, men här är länk http://fukkifukki.blogspot.com till VART jag stulit ifrån i alla fall! :o)
Tänker mig , att om man har en lista att gå efter med liite att blogga om var dag så kommer man igång igen.
Så här följer kommande månadens blogg-lista:
Dag 1: Presentera mig själv
Dag 2: Min första kärlek
Dag 3: Mina föräldrar
Dag 4: Vad bjuder jag på för mat?
Dag 5: Vad är kärlek?
Dag 6: Om det här var min sista dag
Dag 7: Vänner
Dag 8: Favoritsaker
Dag 9: Min tro
Dag 10: Bloggfavoriter
Dag 11: Mina syskon
Dag 12: 10 saker du inte vet om mig
Dag 13: En vanlig dag hemma hos mig
Dag 14: Dåliga vanor och laster
Dag 15: Mina drömmar
Dag 16: Första kyssen
Dag 17: Barndomsminne
Dag 18: Pinsamt ögonblick
Dag 19: Detta ångrar jag
Dag 20: Förebilder
Dag 21: Dåliga sidor
Dag 22: Det här upprör mig
Dag 23: Mitt hem
Dag 24: Det här får mig att gråta
Dag 25: Det här är jag bra på
Dag 26: Rädslor
Dag 27: Favoritplats
Dag 28: Saker jag saknar
Dag 29: Det här skall jag bli när jag blir stor
Dag 30: 10 dödssynder
By the way; är gravid i 14.e veckan... Detta kommer nog att spegla av sig en del i dom kommande 30 blogginläggen! :o)
Jag skyller på att det har hänt en massa igen... Ouuu, vilken jetsetare man e! :o)
Nåväl, för att smörja igång dom gamla bloggar fingrarna så har jag stulit, rätt upp å ner!
Tror inte d e nån större fara för hon har själv stulit, men här är länk http://fukkifukki.blogspot.com till VART jag stulit ifrån i alla fall! :o)
Tänker mig , att om man har en lista att gå efter med liite att blogga om var dag så kommer man igång igen.
Så här följer kommande månadens blogg-lista:
Dag 1: Presentera mig själv
Dag 2: Min första kärlek
Dag 3: Mina föräldrar
Dag 4: Vad bjuder jag på för mat?
Dag 5: Vad är kärlek?
Dag 6: Om det här var min sista dag
Dag 7: Vänner
Dag 8: Favoritsaker
Dag 9: Min tro
Dag 10: Bloggfavoriter
Dag 11: Mina syskon
Dag 12: 10 saker du inte vet om mig
Dag 13: En vanlig dag hemma hos mig
Dag 14: Dåliga vanor och laster
Dag 15: Mina drömmar
Dag 16: Första kyssen
Dag 17: Barndomsminne
Dag 18: Pinsamt ögonblick
Dag 19: Detta ångrar jag
Dag 20: Förebilder
Dag 21: Dåliga sidor
Dag 22: Det här upprör mig
Dag 23: Mitt hem
Dag 24: Det här får mig att gråta
Dag 25: Det här är jag bra på
Dag 26: Rädslor
Dag 27: Favoritplats
Dag 28: Saker jag saknar
Dag 29: Det här skall jag bli när jag blir stor
Dag 30: 10 dödssynder
By the way; är gravid i 14.e veckan... Detta kommer nog att spegla av sig en del i dom kommande 30 blogginläggen! :o)
fredag, maj 28, 2010
Uppdatering
Tusen år sen, men här är jag igen!
Har hänt en massa prylar, men jag tänkte hålla skinnet på fingrarna i behåll , så jag printar bara ner det mest vesäntliga...
Mår bra i största allmänhet....
Klart att man sprungit på lite törnar även under tiden det inte skrivits, men så är det ju alltid.
Har dock sållat ordentligt bland folk runtomkring mig så en del orosmoment är klart raderade! :o)
Micke har börjat nytt jobb igår!
Det är en omställning för honom vill jag lova!
Lätt att säga att, Gud va roligt för dig att ÄNTLIGEN få komma igång med något igen, men det är kanske inte så roligt alla gånger...
Kan tänka mig själv vilken vana det blir att gå hemma nästan ett helt år.... Väggarna blir din safety zone och plötsligt kastas allt om när man skall lämna hemmets trygga vrå....
Missförstå mig inte här nu, givetvis är det bara positivt i det stora hela, men till en början är det nog ganska skrämmande... Nya rutiner, omställning i livet i största allmänhet...
Men, det blir KANON i slutänden!
Du är ju bäst Grisen så det är klart att det bara kan blir bra till slut!!!
Tränar med Tubbe.
Jag och Linda med respektive hund går förberedande kurs inför tävling , LK1...
Det går jättebra, när vi är på plan, hemma är det värre, för jag tränar knappt någonting!!
Har påbörjat en del andra projekt med (se nedan) som tar upp en massa tid,
men nu har man pressen på sig för om 3 veckor är det avslutning på kursen och därmed upp till bevis så nu är det andra bullar som räknas!
Jag har också startat ett litet sidoprojekt som distributör för Herbalife.
Jag har använt produkterna i ca 3 månader nu och tänker så alltid fortsätta att göra!
Jag går stadigt ner i vikt och har nog aldrig mått bättre fysiskt!
Att produkterna dessutom smakar bra är ju inte direkt något minus!!!
Och då tänkte jag att eftersom jag trivs så bra med det så vill jag ju rekommendera det för ALLA andra som vill gå ner eller upp i vikt , som tränar eller som helt sonika vill må bra!
Så, är du intresserad av att veta mer om detta, så skriv en rad så hörs vi av om det!
Kan bara säga att du har INGENTING att förlora! :o)
Det som är så bra med, det är att jag kan förse VEM som helst med produkter, oavsett vart i världen du befinner dig... DET gillar jag! :o)
Weight Loss Challenge:
Har vi hållt på med i 11 veckor nu.
Det bygger på konceptet ifrån Kanal 5´s Biggest looser och är kanonbra och kul!
Dock med något lösare tyglar än det på tv... ;o)
Vi är inte på bootcamp i 15 veckor utan ses helt enkelt 1 gång i veckan och gör roliga, fysiska aktiviteter tillsammans, väger oss och lär oss MYCKET nyttigt om olika näringsämnen och liknande.
Det är fantastiskt roligt att träffa nya människor och se att ALLA går ner i vikt!
Jag är i denna gruppen med som deltagare , men efter semestrarna drar vi igång en ny grupp och då skall jag vara med som coach!
Så, vill du eller någon du känner, gå ner i vikt på ett väldigt kul och enkelt sätt och samtidigt ha chansen att vinna en ganska bra summa pengar så KRÄVER jag att du hör av dig i kommentars fältet!!! :o) Finns inget att förlora på detta, bara vinna!
Jag är stolt över mitt egna resultat men GRYMT STOLT över Lindas!
Hon är så JÄVLA duktig och bryter barriärer hela tiden!
Skall givetvis inte skriva om hennes vikt här men jag kan tala om att hon hitills gått ner hela 10,6 kilo och har inga planer på att sluta!!! :o)
Du imponerar gumman och jag är mäkta stolt över dig!!!
I övrigt önskar jag att allt var rosenrött för alla mina kära!
Så är så klart inte fallet eftersom vi INTE lever i Bullerbyn.
Mina vänner går igenom jobbiga separationer, kniviga arbets situationer och tunga, familjära problem.
Jag önskar att jag kunde ta alla dessa problem , stoppa i en säck och bara kasta bort, så vi kunde vara sådär lyckliga som flickor på TV är mest!
Tyvärr kan jag inte göra det dock.
Det enda jag kan göra, är att iderligen påpeka att jag älskar er allihop och finns här närhelst ni behöver det.
Prata , lyssna , peppa , dricka kaffe i timmar (eller sprit om så krävs), skratta och gråta.
ÄLSKAR ER!
Har hänt en massa prylar, men jag tänkte hålla skinnet på fingrarna i behåll , så jag printar bara ner det mest vesäntliga...
Mår bra i största allmänhet....
Klart att man sprungit på lite törnar även under tiden det inte skrivits, men så är det ju alltid.
Har dock sållat ordentligt bland folk runtomkring mig så en del orosmoment är klart raderade! :o)
Micke har börjat nytt jobb igår!
Det är en omställning för honom vill jag lova!
Lätt att säga att, Gud va roligt för dig att ÄNTLIGEN få komma igång med något igen, men det är kanske inte så roligt alla gånger...
Kan tänka mig själv vilken vana det blir att gå hemma nästan ett helt år.... Väggarna blir din safety zone och plötsligt kastas allt om när man skall lämna hemmets trygga vrå....
Missförstå mig inte här nu, givetvis är det bara positivt i det stora hela, men till en början är det nog ganska skrämmande... Nya rutiner, omställning i livet i största allmänhet...
Men, det blir KANON i slutänden!
Du är ju bäst Grisen så det är klart att det bara kan blir bra till slut!!!
Tränar med Tubbe.
Jag och Linda med respektive hund går förberedande kurs inför tävling , LK1...
Det går jättebra, när vi är på plan, hemma är det värre, för jag tränar knappt någonting!!
Har påbörjat en del andra projekt med (se nedan) som tar upp en massa tid,
men nu har man pressen på sig för om 3 veckor är det avslutning på kursen och därmed upp till bevis så nu är det andra bullar som räknas!
Jag har också startat ett litet sidoprojekt som distributör för Herbalife.
Jag har använt produkterna i ca 3 månader nu och tänker så alltid fortsätta att göra!
Jag går stadigt ner i vikt och har nog aldrig mått bättre fysiskt!
Att produkterna dessutom smakar bra är ju inte direkt något minus!!!
Och då tänkte jag att eftersom jag trivs så bra med det så vill jag ju rekommendera det för ALLA andra som vill gå ner eller upp i vikt , som tränar eller som helt sonika vill må bra!
Så, är du intresserad av att veta mer om detta, så skriv en rad så hörs vi av om det!
Kan bara säga att du har INGENTING att förlora! :o)
Det som är så bra med, det är att jag kan förse VEM som helst med produkter, oavsett vart i världen du befinner dig... DET gillar jag! :o)
Weight Loss Challenge:
Har vi hållt på med i 11 veckor nu.
Det bygger på konceptet ifrån Kanal 5´s Biggest looser och är kanonbra och kul!
Dock med något lösare tyglar än det på tv... ;o)
Vi är inte på bootcamp i 15 veckor utan ses helt enkelt 1 gång i veckan och gör roliga, fysiska aktiviteter tillsammans, väger oss och lär oss MYCKET nyttigt om olika näringsämnen och liknande.
Det är fantastiskt roligt att träffa nya människor och se att ALLA går ner i vikt!
Jag är i denna gruppen med som deltagare , men efter semestrarna drar vi igång en ny grupp och då skall jag vara med som coach!
Så, vill du eller någon du känner, gå ner i vikt på ett väldigt kul och enkelt sätt och samtidigt ha chansen att vinna en ganska bra summa pengar så KRÄVER jag att du hör av dig i kommentars fältet!!! :o) Finns inget att förlora på detta, bara vinna!
Jag är stolt över mitt egna resultat men GRYMT STOLT över Lindas!
Hon är så JÄVLA duktig och bryter barriärer hela tiden!
Skall givetvis inte skriva om hennes vikt här men jag kan tala om att hon hitills gått ner hela 10,6 kilo och har inga planer på att sluta!!! :o)
Du imponerar gumman och jag är mäkta stolt över dig!!!
I övrigt önskar jag att allt var rosenrött för alla mina kära!
Så är så klart inte fallet eftersom vi INTE lever i Bullerbyn.
Mina vänner går igenom jobbiga separationer, kniviga arbets situationer och tunga, familjära problem.
Jag önskar att jag kunde ta alla dessa problem , stoppa i en säck och bara kasta bort, så vi kunde vara sådär lyckliga som flickor på TV är mest!
Tyvärr kan jag inte göra det dock.
Det enda jag kan göra, är att iderligen påpeka att jag älskar er allihop och finns här närhelst ni behöver det.
Prata , lyssna , peppa , dricka kaffe i timmar (eller sprit om så krävs), skratta och gråta.
ÄLSKAR ER!
onsdag, januari 06, 2010
Over & out!
Nu har jag grubblat färdigt.... för den här gången i alla fall....
Jag har ju inte skrivit på ganska länge, har ärligt talat inte alls kännt för det.
Har varit ledig i två veckor nu och det har under den tiden hänt VÄLDIGT mycket på min insida!
Jag avslutade min julafton med att få mitt livs första panikångestattack.
Det visste jag inte att det var då, det enda jag visste, med all säkerhet, under tiden den höll i sig, var att jag just då skulle dö!
Som tur var har Micke erfarenhet av detta sen tidigare och kunde, via telefon, lotsa mig igenom händelseförloppet.
Jag kanske är den ultimata personen att råka ut för nåt sånt här ändå... Jag har alltid haft väldigt svårt för folk som påstår sig lida av panikångest, gå in i väggen och liknande... Blöder du inte så är det inget fel på dig, så har jag alltid resonerat innan...
Inte nu längre! Jag hyser största möjliga medlidande och respekt för människor som faktiskt har dessa problem. Jag har nu upplevt det en gång och blev rädd, riktigt rädd!
Tänk då folk som har det så här jämt! FY FAAN vad jag tycker synd om er!
Jag har vid två tillfällen efter att det hände kännt symptom på att det kommit tillbaka, men andvänt mig av knep som jag fick av Micke och då har det lagt sig igen.
Är dock lite orolig över att komma tillbaka till jobbet för det känns som att det är stress som triggar igång det... Men, men...det skall nog lösa sig.
Hur som helst, jag har efter händelsen funderat VÄÄLDIGT mycket på hur jag lever mitt liv, hur världen ser ut i största allmänhet och vad jag kan göra åt det...
När det gäller mig personligen så skall jag ändra på en del grejer...
Jag har kommit fram till att allting går för fort fram (det gäller egentligen ALLT som händer i världen) och det har blivit dags för mig att ta ett par steg tillbaka.
Jag har bestämt mig för att minimera mitt TV-tittande....
Jag får se max. 5 program i veckan.
Jag kommer inte att blogga mer, utan gå tillbaka till att skriva i mina böcker, något som jag gjorde otroligt mycket förr men nu helt slutat med!
Mycket , mycket tid skall spenderas utomhus tillsammans med hunden för att bygga på vår relation ytterligare.
Jag kan lära mig mycket av honom, mycket mer än vad man egentligen inser till en början.
Min första tanke är att han kan hjälpa mig att bygga upp kravet på egen diciplin.
För, om jag kräver det av honom så måste jag ju kunna ställa samma krav på mig själv.
Man kan ju inte kräva saker av andra som man inte kan leva upp till själv. Eller hur?
Mycket enkel ekvation egentligen....
Jag skall gå igen!
Kunde inte leva utan milslånga promenader förr, nu går man knappt till bussen, bortsett från promenaderna med hunden.
Och detta skall jag inte göra för min fysiska hälsa utan för hjärnan.
Jag rensar otroligt mycket under mina promenader!
Att man på köpet får bättre flås , det är ju bara ett pluspoäng!
Jag måste göra dessa saker för min inre ro och trygghet. För är det någonting jag märkt med mig själv efter det som hände så är det att jag har blivit otroligt klen!
Det har jag aldrig varit innan och tänker inte vara nån längre tid heller, får se det som en övergångsperiod bara....
Allt ovan kanske låter banalt i andras öron, men i det här fallet vill jag nog påstå att jag faktiskt är profet i min egen trädgård.... Finns ju trots allt ingen som känner mig så väl som jag själv!
Har även fått mig en rejäl tankeställare när det gäller frågan; Vad kan jag göra för att hjälpa andra?
Nu ingår jag i den gruppen som anser att det är jättebra med fadderbarns organisationer och liknande men som ändå tycker att man måste sopa framför sin egen dörr först.
Alltså, man skall se till att hjälpa folk som är nära , först!
En av mina bästa vänner arbetar som väktare...
Hon hade , en kväll/natt när hon jobbade, sett att det låg en massa skräp på en bänk på Järntorget.
När hon gått närmre för att ta sig en titt visade det sig att skräpet egentligen var jackor, filtar och annat som värmer i kylan.
Brevid sakerna låg det en lapp där det stog nåt i stil med: "Fryser du? Varsågod!"
Så jävla fint gjort! Och så enkelt sen då!!! Blir alldeles rörd när jag tänker på det!
En annan som gjort stort intryck på mig och som fått mig att faktiskt tänka om ordentligt är en annan av mina bästa vänners mamma!
Hon vet inte hur stort avtryck hon gjort i min hjärna!
Under tiden som vi andra satt hemma under juldagarna och åt gött och öppnade paket så stog hon på Stadsmissionen som volontär och serverade mat och bidrog med värme.
Detta gjorde hon även under nyår....
Och det tänker jag med göra, till påsk!
Kan egentligen göra det när som helst, men nu har jag bestämmt mig för påsken!
Jag har en av mina vänner med mig, känner ni andra er manade så är det bara att höra av er och hänga på!
Summan av den röriga kardemumman är att jag orkar inte med tempot i vår värld längre!
Allt går för fort, alla ska ha, och allt är elektroniskt.
Jsg återgår till papper och penna , inser att jag överlever utan den där senaste mobilen eller Tv.n och går ut i snön och leker med hunden istället!
Jag kanske trillar in och skriver en rad längre fram, för att uppdatera er om hur det går, men räkna inte med att det skrivs nåt inom det närmsta i alla fall....
Jag har en resa att göra, en själslig sådan, och den innefattar inget bloggande....
Jag finns på mobilen om det är nåt dock, har inte kommit SÅ långt att jag är redo att krossa den mellan två stenar....ännu.... :o)
Ta hand om er allihop!
Löv
Elle
Jag har ju inte skrivit på ganska länge, har ärligt talat inte alls kännt för det.
Har varit ledig i två veckor nu och det har under den tiden hänt VÄLDIGT mycket på min insida!
Jag avslutade min julafton med att få mitt livs första panikångestattack.
Det visste jag inte att det var då, det enda jag visste, med all säkerhet, under tiden den höll i sig, var att jag just då skulle dö!
Som tur var har Micke erfarenhet av detta sen tidigare och kunde, via telefon, lotsa mig igenom händelseförloppet.
Jag kanske är den ultimata personen att råka ut för nåt sånt här ändå... Jag har alltid haft väldigt svårt för folk som påstår sig lida av panikångest, gå in i väggen och liknande... Blöder du inte så är det inget fel på dig, så har jag alltid resonerat innan...
Inte nu längre! Jag hyser största möjliga medlidande och respekt för människor som faktiskt har dessa problem. Jag har nu upplevt det en gång och blev rädd, riktigt rädd!
Tänk då folk som har det så här jämt! FY FAAN vad jag tycker synd om er!
Jag har vid två tillfällen efter att det hände kännt symptom på att det kommit tillbaka, men andvänt mig av knep som jag fick av Micke och då har det lagt sig igen.
Är dock lite orolig över att komma tillbaka till jobbet för det känns som att det är stress som triggar igång det... Men, men...det skall nog lösa sig.
Hur som helst, jag har efter händelsen funderat VÄÄLDIGT mycket på hur jag lever mitt liv, hur världen ser ut i största allmänhet och vad jag kan göra åt det...
När det gäller mig personligen så skall jag ändra på en del grejer...
Jag har kommit fram till att allting går för fort fram (det gäller egentligen ALLT som händer i världen) och det har blivit dags för mig att ta ett par steg tillbaka.
Jag har bestämt mig för att minimera mitt TV-tittande....
Jag får se max. 5 program i veckan.
Jag kommer inte att blogga mer, utan gå tillbaka till att skriva i mina böcker, något som jag gjorde otroligt mycket förr men nu helt slutat med!
Mycket , mycket tid skall spenderas utomhus tillsammans med hunden för att bygga på vår relation ytterligare.
Jag kan lära mig mycket av honom, mycket mer än vad man egentligen inser till en början.
Min första tanke är att han kan hjälpa mig att bygga upp kravet på egen diciplin.
För, om jag kräver det av honom så måste jag ju kunna ställa samma krav på mig själv.
Man kan ju inte kräva saker av andra som man inte kan leva upp till själv. Eller hur?
Mycket enkel ekvation egentligen....
Jag skall gå igen!
Kunde inte leva utan milslånga promenader förr, nu går man knappt till bussen, bortsett från promenaderna med hunden.
Och detta skall jag inte göra för min fysiska hälsa utan för hjärnan.
Jag rensar otroligt mycket under mina promenader!
Att man på köpet får bättre flås , det är ju bara ett pluspoäng!
Jag måste göra dessa saker för min inre ro och trygghet. För är det någonting jag märkt med mig själv efter det som hände så är det att jag har blivit otroligt klen!
Det har jag aldrig varit innan och tänker inte vara nån längre tid heller, får se det som en övergångsperiod bara....
Allt ovan kanske låter banalt i andras öron, men i det här fallet vill jag nog påstå att jag faktiskt är profet i min egen trädgård.... Finns ju trots allt ingen som känner mig så väl som jag själv!
Har även fått mig en rejäl tankeställare när det gäller frågan; Vad kan jag göra för att hjälpa andra?
Nu ingår jag i den gruppen som anser att det är jättebra med fadderbarns organisationer och liknande men som ändå tycker att man måste sopa framför sin egen dörr först.
Alltså, man skall se till att hjälpa folk som är nära , först!
En av mina bästa vänner arbetar som väktare...
Hon hade , en kväll/natt när hon jobbade, sett att det låg en massa skräp på en bänk på Järntorget.
När hon gått närmre för att ta sig en titt visade det sig att skräpet egentligen var jackor, filtar och annat som värmer i kylan.
Brevid sakerna låg det en lapp där det stog nåt i stil med: "Fryser du? Varsågod!"
Så jävla fint gjort! Och så enkelt sen då!!! Blir alldeles rörd när jag tänker på det!
En annan som gjort stort intryck på mig och som fått mig att faktiskt tänka om ordentligt är en annan av mina bästa vänners mamma!
Hon vet inte hur stort avtryck hon gjort i min hjärna!
Under tiden som vi andra satt hemma under juldagarna och åt gött och öppnade paket så stog hon på Stadsmissionen som volontär och serverade mat och bidrog med värme.
Detta gjorde hon även under nyår....
Och det tänker jag med göra, till påsk!
Kan egentligen göra det när som helst, men nu har jag bestämmt mig för påsken!
Jag har en av mina vänner med mig, känner ni andra er manade så är det bara att höra av er och hänga på!
Summan av den röriga kardemumman är att jag orkar inte med tempot i vår värld längre!
Allt går för fort, alla ska ha, och allt är elektroniskt.
Jsg återgår till papper och penna , inser att jag överlever utan den där senaste mobilen eller Tv.n och går ut i snön och leker med hunden istället!
Jag kanske trillar in och skriver en rad längre fram, för att uppdatera er om hur det går, men räkna inte med att det skrivs nåt inom det närmsta i alla fall....
Jag har en resa att göra, en själslig sådan, och den innefattar inget bloggande....
Jag finns på mobilen om det är nåt dock, har inte kommit SÅ långt att jag är redo att krossa den mellan två stenar....ännu.... :o)
Ta hand om er allihop!
Löv
Elle
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)