Grät av lättnad...

...och sedan av ny rädsla!
Kollade posten idag och där låg ytterligare ett kuvert (tappat räkningen på hur många jag fått) märkt med loggan ifrån Västra Götalandsregionen.
Min första spontana tanke: vad FAAAN är det nu då?!?
Fick ju ett senast i måndags vilket lät meddela att jag skulle få vänta YTTERLIGARE två till tre månader på nästa undersökning!
Öppnade med halvnojjiga fingrar dagens lektyr och se på fan!
Det tog tydligen skruv när remiss skickats från självaste överläkaren och nu , ÄNTLIGEN , har jag fått tid för ultraljud och biopsi!
17/10 klockan (minns ej) är det NÄL som gäller...igen...
Satte mig i bilen, stängde dörren och tårarna forsade!
Delmål ett uppnått!
Halmstrået som jag famlat efter blev plötsligt lite grövre och lite mera greppvänligt!
Jag har ett datum att nagla fast min trasiga hjärna vid!
Paniken blev dessvärre mer påtaglig än vad den varit tidigare.
Har fram tills idag kunnat hålla ihop under Linus vakna timmar hos mamma.
Har varit fast besluten om att han skall inte behöva oroas över att mamma tillfälligt trasat sönder mentalt.
Men idag höll det inte!
Han var med i bilen när paniken kom krypandes och jag inte längre kunde hålla emot!
Stannade till vid vägen, satte på hans låt (Dansa-Pausa) på repeat och lät honom dansa loss , glad och ovetandes om mammas tårar som forsade ner över mitt bortvända ansikte...
Snart får jag veta... Vad är det som äter upp mig inifrån?
Skall jag leva?
Skall jag dö?
Får jag dela Linus liv eller skall han växa upp utan mig?
Dom dagarna jag är stark , vilket ändå är ganska många , talar jag om för mig själv hur urbota korkade alla dom där tankarna egentligen är!
Men det är en del av det mentala som bara inte går att styra!
Jag har aldrig varit så här utelämnad till någonting tidigare och är just nu minst i världen i min egna värld!
Van vid att rodda, fixa och ta kontroll över alla situationer sitter jag nu i en båt utan åror och slåss mot mörka vågor och avgrundsdjupa vatten!
Kommer att se ljusare på det här så småningom, det vet jag, men jag har just nu ingen aning om hur jag skall komma dit och det skrämmer ihjäl mig!!!