Vi är på väg till Mickes farmors begravning...
På inrådan av prästen är lillemannen med.
Konstig blandning fyller bilen;
Spänd, ångestfylld tystnad bryts ibland utav rent, oskuldsfullt bebis joller...
Vi föds och vi dör, det är det enda vi med säkerhet vet.
Hur vi förvaltar tiden däremellan är olika för var och en.
Men allt för ofta glömmer man bort att ta till vara på den....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar