Förra veckan släppte vi ut katterna för första gången utan koppel...
Det var en fröjd för ögat att se dom studsa runt som två gummibollar på gräsmattan!
Varje dag efter det så har dom fått vara ute nån timme på eftermiddagen, dock under ganska strikt bevakning.
Det jag var orolig för var att Frasse skulle ligga och trycka under huset hela dagen och att Bullen skulle dra åt helvete...
Man borde ha lärt sig att det ALDRIG blir riktigt som man tänkt sig...
Bullen studsar glatt runt omkring och kommer som en liten valp så fort man ropar på honom med svansen rätt upp i vädret!
Frasse däremot, han kör fultaktik och smyyyyyger sakta iväg längre och längre, tills man tillslut inte har koll på vart han är!
Så, imorse gjorde jag som vanlig och släppte ut dom men tänkte att, nu skall jag följa efter den lilla kvisslingen och kolla vad han egentligen pysslar med.
För att inte avslöja mig själv höll jag ganska bra avstånd som jag lärt mig av JI Jane (heter hon så)
När jag kommer runt husknuten ser jag ett svart streck som lägger av över vägen, ja, en sån väg där bilar kör, och siktar in sig på grannens kaninbur!
När jag har tagit mig ner dit flänger grannen upp fönstret och skriker till Frasse, som vid detta laget har ögon som pingisbollar och siktet inställt på att fixa kaninstek till mamma; "Försvinn härifrån, annars får du uppsöka sälla jaktmarker"!!!
En kommentar som jag själv hade använt om det hade varit omvända roller, men inte helt kul att höra när det gäller ens egna "bebis"!
Jag bad om ursäkt för att han var där nere och grannen sa att det var ingen fara, Yeah riiiiight!
Så då vet man att man har en ulv i fårakläder i familjen...
Han har ju rätta färgen i alla fall....
/ Orolig för att ha fostrat en mördarmaskin! ;o)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar