Fy faan för att vara svensk!!!

Jag hade lovat mig själv att framöver ska jag hålla mig till att skriva snälla inlägg om folk som berör mig positivt istället för att hänga upp mig på BlondinBella och company.

Om någon såg Diplomaterna på SVT igår så förstår ni att det är ju stört tok omöjligt att INTE reagera på det med någonting annat än total vrede!

Har ni sett dem ?

Våra "framfötter" som skall representera Sverige och som skall dra ut i rustningen för att "hjälpa" hem krigsdrabbade svenskar världen över och i övrigt representera Sverige vid besök ifrån utländska högdjur och liknande.

I går var det finbesök i avsnittet, Namibias President med ett nätt litet följe på en 20, 25 personer kom hit för att besöka ett ex antal storföretag för Sverige har "minsann ställt upp med bidrag till Namibia så nu är det dags att dom betalar tillbaka".

I stora drag skall Sverige visa upp sina storheter och Namibianerna skall förhoppningsvis känna sig pressade till att göra affärer med oss eftersom, vi har ju ställt upp för er tidigare.

Det börjar med en hejdundrandes middag i den, citat: "Vackraste av salar på Grand hotell".

Här dricks det sprit till julgrisen Klas Ljungbergs förtjusning.

Egentligen vill han ju iofs inte vara med här, det är ju så fint väder, hade hellre varit ledig.

Dagen efter är det dags för ett möte med dåvarande stadsministern Göran Persson, som faktiskt håller den svenska fanan högt genom att vara trevlig mot våra gäster.

Sen styrs konvojen vidare mot slottet där en date med kungen o co står på dagordningen.

Denne kan ju knappt en mening på engelska, vilket resulterar i ett något tyst möte...

Fram till dess att kronprinsessan kommer in och tar vid där Göran Persson slutade någon timme tidigare, med att faktiskt vara trevlig och social!

Sen börjar det!!!

Efter besöket på slottet pratas det om att det skall bjudas till fest på kvällen , där representanter från ex antal afrikanska länder skall medverka.

Det uppstår genast en diskussion mellan den namibianska protokollchefen och den svenske diplomaten Per Sjöberg.

Den namibianska kvinnan talar om , att om det inte ingår poliseskort ifrån festen tillbaka till hotellet på kvällen så tänker inte de medverka på festen.

Istället för att ta reda på VARFÖR detta krav ställs, så hoppar allas vår representant Per på kvinnan och tycker att vi har redan varit frikostiga nog med eskorter, hur kan ni ställa sådana krav?!?!

Efter mycket om och men kommer dom sig ialla fall iväg på festen och hemfärden blir utan eskort.

Dagen efter är det dags för en massa företagsbesök igen, något som börjar tära på alla inblandade, oavsett nationalitet.

Alla är trötta och gör ingen direkt hemlighet utav detta...

Mitt under ett möte hos ABB i Västerås avbryter den namibianska protokoll chefen och meddelar att dom måste genast avsluta och ge sig tillbaka till hotellet.

Detta pga att det börjar bli mörkt ute och enligt deras erfarenhet från hemlandet kan det vara mycket farligt att åka bil efter mörkrets infall.

Inte helt ovanligt att det existerar enorma skillnader i olika länder och deras kulturer.

Alla kan ju inte leva i Bullerby-känslan som vi gör här i Sverige.

Detta var så klart även anledningen till att de ville ha eskort hem från festen kvällen innan.

Det handlade inte om att synas och flasha, det handlade om deras säkerhet!

Istället för att acceptera detta och respektera våra gästers rädsla och erfarenheter så har våra diplomater mage att sitta och driva med Namibianerna!

De sitter i bussen på hemvägen och skrattar och slänger ur sig kommentarer som:

"Uhhh, vad hemskt det är att åka mellan Västerås och Stockholm när det är mörkt ute". Rövare och banditer i varje gatuhörn!"

Och sen skrattar dom så att jag nästan tycker mig se en knapp i den äckliga lilla Klas skjorta sprätter iväg då hans flotyrmunks liknande kropp i kombination med skvalpet av hans översittar skratt tänjer på tygets gränser.

När jag ser deras beteende vill jag plötsligt bara spontanspy rätt ut men sväljer den känslan

och fortsätter med en enorm känsla av illamående att följa denna fars som utspelar sig på min TV- skärm!

De otrevliga och mycket nedlåtande kommentarerna fortsätter att hagla ifrån våra representanter då det visar sig att hotellet inte kan bekräfta samtliga bokningar för de Namibianska gästerna eftersom ett av namnen inte stämmer på listan.

Diplomaterna får då ett telefonsamtal och ombedes att lösa detta.

När luren lagts på kommer kommentarer om att: " Det kan dom väl lösa själva? Dom har väl en egen ambasad eller?"

Sen slåss dom om pokalen i tävlingen: Vem-kan-skratta-mest-på-vårt-alldeles-egna-äckliga-översittarvis"

Det är målfoto i denna tävling...

Det Nabimianska besöket avslutas med att våra diplomater inte riktigt kan komma överens om vem som skall vinka av våra "vänner" på flygplatsen.

Det skall ju skjutas vildsvin och liknande så det är med stor besvikelse i rösten allas vår Klas tar på sig ansvaret.

Enligt min lekmannamässiga åsikt så borde medmensklighet ,lyhördhet och kunskap om respektive besökandes kultur ingå i de grundläggande kraven för att bli diplomat!

Det finns ingen möjlighet i världen att jag kan återskapa detta misserabla beteende här på min blogg, det måste ses med egna ögon.

Jag var bara tvungen att skriva av mig, annars hade jag nog tillslut slagit någon av mina kollegor på käften i brist på diplomater!

Se programmet på SVT1 Måndagar kl. 21.00.

Reprisen på just ovan nämnda program kommer idag, Onsdag 11/2 , kl. 21.30.

Puh!

Nu kanske jag kan återgå till att jobba igen!

På återseende.

/ Ellenore